När lilla Elliot kom till världen

Jag hade ju BF den 23/1 -2012 men hade inte känt att något var på gång så hade fått en tid att bli igångsatt den 7/2.
Men det behövdes inte för det satte igång av sig självt.


Ja det hela började när vi var på dop/bröllop den 4/2-2012. Jag kände på eftermiddagen när vi hade fikat att nånting var på gång i magen för det gjorde ont till och från. Trodde att det var förvärkar eller sammandragningar bara så nämnde inget för Johan då.

Kl. 18.30 på lördags kvällen när vi skulle laga lite mat då ökade smärtan i magen och jag började klocka värkarna, som visade sig vara mellan 4-7 minuter och så höll det på hela kvällen när vi kollade på Melodifestivalen.
Vi gick och la oss någon gång vid 23 tiden och då höll det fortfarande på. Tänkte att jag ska försöka sova lite men det var ju lönlöst... tog en vetevärmare och la på magen men inte heller det hjälpte, så då ställde jag mig i duschen en bra stund men inte ens det gjorde att smärtan försvann.

Vid kl. 03.00
ringde jag förlossningen och sa som det var att jag haft värkar så länge och frågade om jag skulle komma in. De tyckte jag kunde komma in eftersom jag hade gått över 13 dagar, men envis som man är så sa jag att jag försöker sova lite så ringer jag lite senare igen.
Så jag försökte sova men inte gick det bättre denna gång...vred och vände på mig och klockade värkarna som nu var nere på 3-4 minuters mellanrum.

Framåt morgonen sa jag till Johan att snart åker vi in för kanske bäst att kolla hur långt man kommit i förlossningsskedet.
Vi ringde mina föräldrar och sa att de får hämta Enzo för vi vet inte om vi får komma hem eller inte.
Men vi trodde dock att vi skulle få åka hem igen så väskorna med kläder och neccesär lämnade vi kvar i bilen.

Väl inne vid kl.11.00 blev vi inskrivna för då sa barnmorskan Marie att här får ni inte åka hem då jag var öppen mer än 4cm.

Så de tog lite blodprov, urinprov och vägde mig innan de kopplade upp CTG på mig och efter en stund kom de och körde in mig i förlossningssalen, då var klockan nästan 12.00.
Väl där inne så fick jag lite att äta, en köttfärspaj och den orkade jag knappt äta upp så Johan fick halva för han ville ju inte springa iväg och köpa mat.

Vid kl.12.50 kom hon och tog hål på hinnorna och då fick jag stå och gå lite men jag tyckte det rann fostervatten mellan benen så det var obehagligt att gå runt, så då stod jag och hängde en stund på en sån "gå ställning"
Sen la jag mig ner på sängen och bara andades.

När de kollade mig sen hur mycket jag öppnat mig då var det 8cm så de trode det skulle gå snabbt tills han kom ut.
Men då gjorde värkarna så ont så då frågade dem mig om jag ville ha någon smärtlindring och då valde jag lustgas, men det klarade jag inte av kände jag för blev jätte illamåande och yr och tyckte det kändes som världens fylla.

Så jag valde att ta epiduralbedövning istället, och det kom upp en läkare och satte den snabbt på mig så det var inte alls så farligt som jag föreställt mig.
Värkarna gjorde ju mer ont än själva nålsticket för bedövning i ryggen och epiduralen.

Men sen efter att jag tagit epiduralbedövningen så kände jag inte värkarna alls och när väl krystvärkarna kom igång så kände jag inte dem heller. Så då satte dem dropp på mig så det skulle komma igång mer, men det hjälpte inte heller.
Till slut när krystvärkarna satte igång på riktigt vid kl.19.55 då hade dem stoppat epiduralbedövningen och ökat upp droppet så då kunde jag verkligen trycka på själv.

Efter att ha krystat och haft dragkamp med barnmorkskan i ett lakan var jag sååå trött så jag nästan somnade, men då tog en och tryckte mig på magen men sitt ben och det gjorde såååå ont så jag skrek nog som en stucken gris! Och då sa jag till dem att jag försöker krysta själv! Och det gjorde jag och jag tog i så att knogarna vitnade.

Johan peppade mig i slutet och när han sa att "nu ser jag huvudet" då tänkte jag att nu är det inte långt kvar om han stod uppe vid mitt huvud och ser det då måste jag bara trycka på lite till sen kommer väl kroppen av sig själv. Så jag tog i med mina sista krafter och sen kom han ut!

När klockan var 21.49 då kom vår lilla Elliot till världen. Det första jag frågade var "Va är det för kön?" då lyfte dem upp honom och visade och jag bara "åhh en liten pojk!" sen la dem honom på min magen och det var en sådan härlig känsla! ♥
När han väl låg på magen var det första jag såg vilka långa naglar den lille plutten hade! :)
Johan klippte navelsträngen och sen sydde dem ett par stygn på mig och efter det fick vi bara vara och koppla av.

Jag var sååå hungrig kände jag när allt väl lugnat sig och när dem kollat att livmodern börjat dra ihop sig och att allt var som det skulle då fick jag gröt, mackor och dricka och det var riktigt gott!

Vid kl. 01.30 kom vi in på BB avdelningen och sen somnade vi hela högen.

♥ Elliot ♥
50 cm
3965 gram
Huvudomfång: 34cm








Tidigare inlägg